Uncategorized 15 Nov 2015 06:00 pm

Bonusinlägg

ebkort
För ganska precis 2 år sedan bestämde jag mig för att sluta betala för saker utan att få betalt. Vi hade redan då haft ett MasterCard från Statoil som gav 1% tillbaka kontant, men det använde vi bara för gemensamma utgifter. Tanken här var att styra så mycket som möjligt av allt som betalades via kort som gav något tillbaka, och därmed så lite som möjligt via sätt som inte gjorde det (dvs kontant och via bankernas bankkort).

Det finns ju några olika bonusprogram att välja på, både som det Statoil-kort vi redan hade som betalar ut pengar och system med poäng som kan användas till olika saker, t ex SJ, Coop, American Express och andra. Av olika skäl, kanske främst eftersom vi just höll på och planera inför en USA-resa med familjen kommande sommar, valde jag att börja samla SAS Eurobonus-poäng på allvar.

Så här har det gått.

Första insikten

Den första insikten man måste göra är att det går att komma upp i hyfsade mängder poäng utan att flyga. Flyger man ofta och med dyra biljetter så får man förstås mycket poäng den vägen, men för oss som inte flyger så ofta och då med billiga biljetter så kan man få mer poäng från annat än flygandet än för själva flygandet.

Flyga

Att flyga med SAS (eller andra Star Alliace-bolag) ger ju förstås poäng. En viktig sak när man reser med familjen är att lägga upp ett familjekonto hos Eurobonus. Det funkar så att ett konto anges som familjens mottagarkonto och de övriga anges som givarkonto. Då kommer alla poäng som kommer in på givarkontona att föras över till mottagarkontot en gång i månaden.

Detta är viktigt eftersom när man ska använda poängen så går det inte att hämta från flera konton, utan allt måste komma från ett. Det är också viktigt att alla i familjen har ett Eurobonus-konto. Barn får nämligen lika många poäng som vuxna även fast biljetterna ofta är billigare.

I vårt fall betydde detta att vår resa till San Francisco, istället för 13000 poäng var utspridda på fyra konton, gav 52000 poäng på ett konto. 13000 poäng var på barnens konton hade inte varit särskilt användbart, medan 52000 på ett konto är ganska mycket. Allra störst skillnad gör ju detta när man reser långt, men även på kortare resor kan det göra skillnad.

Vi har gjort fyra flygresor under dessa två år och de har gett dessa poäng:

  1. Stockholm-San Francisco 4×13000 = 52000
  2. Stockholm-New York 2×9500 = 19000
  3. Stockholm-Malaga 4×3000 = 12000
  4. Stockholm-London 4×1000 = 4000

Totalt 87000 poäng. Det bör dock sägas att SAS förändrade intjäningsnivåerna för ungefär ett år sedan och de två USA-resorna hade idag gett något mindre poäng.

Betala

Här finns det mer än man kan tro att hämta utan att det behöver kosta särskilt mycket mer än vad man ändå skulle ha betalat.

Om man tar vår hushållsbudget som exempel så handlar vi mat för drygt 5000 kronor varje månad, vi tankar bilen för runt 1000 kronor och jag köper tågkort för 2200. Till det kommer ju lite andra hushållsutgifter, vilket gör att vi handlar för drygt 10000 kronor per månad bara i gemensamma utgifter. Till det kommer ju även annat, som kläder, semestrar och allt annat som kostar.

Första året provade vi med det SAS MasterCard. Det ger 10 poäng för varje 100 kr som spenderas, och dessutom en startbonus på 6000 för grundkortet och 4000 för ett extrakort.

Totalt på 215000 spenderade kr första året gav, inkl startbonus, 31500 poäng. SAS MasterCard var gratis första året men kostar sedan 395/år + 95 för extakortet.

För det andra året växlade vi upp lite och skaffade istället SAS American Express Premium. Det är lite dyrare (1000 kr/år med 500 kr rabatt första året) men ger i gengäld mer poäng. Dessutom får man när man gjort av med 150000 under ett kalenderår en bonuscheck som ger halva priset på en bonusresa för upp till 2 personer.
Ett problem med American Express är att det inte accepteras överallt, så man klarar sig inte med enbart det. Det funkar dock på de allra flesta ställen, och genom att använda det för allt som det varit möjligt till så har vi på det första året nått upp i drygt 200000 kronor. Det har alltså gett drygt 30000 poäng, plus en startbonus på 12000.

Sammanfattning för de två första åren

  • MasterCard år 1:
    • Startbonus 6000+4000 = 10000
    • Löpande poäng: 21500
  • MasterCard år 2:
    • Löpande poäng:11000
  • Totalt MC: 42500 poäng
  • American Express
    • Startbonus: 12000
    • Löpande poäng: 30000
  • Totalt Amex: 42000 poäng
  • Kostnader:
    • MasterCard år 1: 0
    • MasterCard år 2: 485
    • American Express: 500
  • Totalt: 985 kronor på två år.

Annat

Det finns några fler sätt att plocka in poäng. Bland annat finns det samarbeten med Trygg Hansa, Skandiabanken och andra där man får löpande poäng bara för att man har affärer med dem. Oftast inget som i sig är skäl att byta till respektive företag men i de fall man redan är kund är det gratispoäng som bara är att hämta.

Från Skandiabanken betyder har det för oss betytt ca 400 poäng/månad, totalt ca 13000 inkl startbonus på 2×3000.

SAS har även en affiliate-portal, där man genom att använda länkarna där när man handlar i diverse webbutiker får en kickback i form av poäng. Kostar förstås inget extra om man ändå hade tänkt handla hos respektive butik.

Det kommer även regelbundet erbjudanden i samarbeten med andra, där man kombinerar erbjudanden med poängbonus. Det har t ex gällt Dagens Industri där man genom att ta en provprenumeration på en månad för 99 kronor också fick 2000 poäng. Aftonbladet har haft liknande med sin Plus-tjänst.

Totalt har denna typ av aktiviteter gett ca 13000 poäng på 2 år, och extrakostnaden har varit ca 200 kronor (99 kronor för en månad DI och 100 kronor för Aftonbladet Plus i tre månader.)

Totalt:

  • Skandiabanken: 13000 poäng
  • Övrigt: 13000 poäng

Summering, 2 år:

Eurobonus-Poäng

  • Flyg, 4 ToR-resor: 87000 poäng
  • Betalkort. MasterCard och American Express: 84500 poäng
  • Annat: 26000 poäng
  • Summa: 197500 poäng

Extra kostnader

  • Mastercard, årsavgift: 485 kronor
  • American Express, årsavgift: 500 kronor
  • Dagens Industri, provmånad: 99 kronor
  • Aftonbladet Plus: 100 kronor
  • Summa: 1184 kronor

Användning?

Poäng och allt det där låter ju bra, men sen ska man ju använda dem också. Jämfört med korten som ger 1% tillbaka rakt av så gäller det ju att man får mer tillbaka än vad man hade fått där. Och att man överhuvudtaget kan använda poängen.

Det man tänker på när det gäller Eurobonuspoäng är förstås att använda dem för att flyga. Det finns även andra sätt att använda dem, SAS har t ex en shop där man kan handla allt möjligt för dem, men för bäst utväxling är det nog flygbiljetter som gäller. Grundregeln där är att ju dyrare biljett, desto större värde har varje poäng man använder. Att köpa flygbiljetter inom Europa ger inte särskilt högt värde, medan långflygningar kan ge riktigt bra växelkurs. Flyger man långt i business class blir det allra bäst värde, men de biljetterna kan det vara svårt att få tag på.

Sedan ska man också veta att utbudet på bonusbiljetter generellt är ganska begränsat, så man kan både behöva vara flexibel på datum och ute i god tid för att få åka dit man vill. Speciellt om man vill åka hela familjen.

Om man då förutsätter att det finns resor att boka, vad räcker poängen till?

Jag tar som exempel den förmodligen vanligaste långflygningen i SAS utbud, linjerna till New York. I ekonomiklass kostar den resan 60000 poäng per person. Om man har tjänat ihop till en Amex-voucher betyder det 60000 poäng för två, och om man som i vårt fall har två barn med en på var sida om 12-års-strecket kostar det 60000 för den ena och 30000 för den andra. Totalt alltså 150000 poäng för att flyga familjen till New York. Till det tillkommer skatter och avgifter (som aldrig ingår i bonusresor), i detta fall ca 1600 kronor.
Om man för prisjämförelsen (och för att få jämna siffror) räknar med att varje biljett är värd 4150 (kan ibland ligga närmare 3000 men oftast närmare 5000), så blir värdet på 4 biljetter 15000 (4*4150-400) kronor.

De 150000 poängen är då värda 10 öre styck, och för de vi tjänat ihop genom betalkorten (85000 poäng på två år) har man genom kortavgifterna betalat 985 kronor (485+500), eller drygt ett öre per poäng.

Något för dig?

Det är inga större konstigheter med detta, men det bygger förstås på att man har en hyfsad ekonomi och gärna en familj för att komma upp i de spenderingsnivåer (dvs minst 150000/år) som behövs. Gör man det så är man på det första året i princip garanterad tillräckligt med poäng för en USA-resa (eller motsvarande) för en person.
 Alltså 150000 * 0,15 = 22500 poäng + 10000 i startbonus från Amex = 32500 poäng. En atlantflygning med en halva priset-voucher kostar som sagt 30000. Lägger man till en och annan flygresa med familjen och ett par utnyttjade erbjudanden kommer man ganska snart upp i det dubbla, och kan kvittera ut en USA-resa för två.

Värt att notera är också att i fallet American Express så får man en större startbonus om man blir värvad av någon än om man bara ansöker helt fristående. Blir man värvad får också den som värvar en bonus, så jag ställer förstås gärna upp och värvar den som vill. Se americanexpress.se/bjudin för mer info om det.

Uncategorized 16 May 2012 06:43 pm

Plats uthyres, tredje försöket

Ligger du efter i stegräknartävlingen på jobbet?

Här är chansen att komma ikapp!

Jag har ett fåtal platser i min byxlinning lediga för stegräknare när jag springer Stockholm Marathon den 2 juni, där jag räknar med att komma upp i minst 30000 steg, och dessa hyr jag nu ut till högstbjudande.

Lämna ditt bud i kommentarsfältet nedan, och ange också vilken välgörenhet du vill att pengarna ska gå till.

it &Löpning &marathon &mobil &prylar &Resor 23 Nov 2011 05:38 pm

Att liverapportera


När jag insåg att jag inte skulle kunna springa Nice-Cannes-maran så fort som jag egentligen ville, och dessutom var osäker på om jag skulle orka springa hela vägen så fick jag en idé.

Att ta gåpauser lite då och då är en beprövad taktik inte bara bland nybörjare utan även bland rutinerade löpare för att orka längre distanser, och om jag då ändå skulle ta regelbundna pauser så kunde jag ju ändå utnyttja dem till att ta några foton och skicka upp på nätet så att folk som inte var på plats kunde följa hur det gick.

Jag tycker själv att det gick bra, och jag har fått flera frågor om hur jag gjorde det rent praktiskt, så här är beskrivningen.

Till att börja med behöver man ju en telefon. Jag har en iPhone så alla detaljer gäller en sån, men jag är säker på att det finns motsvarande appar och funktioner till andra plattformar. Telefonen behöver man förstås ha någonstans, så det första man behöver kolla är att man har en lättillgänglig ficka eller hållare där telefonen får plats. Även om man stannar till för att ta fotona så vill man att det ska gå fort både att ta fram telefonen och att lägga tillbaka den.


Sedan behöver man någonstans att ladda upp bilderna. Det finns ju ett antal sociala nätverk dit man kan posta, ibland bundna till en speciell app men ofta går det att ladda upp till flera nätverk parallellt med en enda app. Jag valde att använda appen Instagram, som dels har sitt eget nätverk men där man samtidigt kan ladda upp bilderna till andra nätverk, i mitt fall Facebook, Twitter och Tumblr. Självklart bör man göra alla inställningar och koppla upp de konton man tänker använda i god tid innan själva loppet, och även testa under en eller ett par träningsrundor, så man vet exakt hur man ska göra. Det är inte särskilt svårt, men det kan vara bra att ha gjort det minst en gång i förväg.

Innan loppet bör man förstås se till så att telefonens batteri är laddat, och att man inte har några onödiga appar rullande som tar batterikraft. Jag hade ganska mycket batteri kvar när jag kom i mål, men det är dumt att chansa.

Så, med en fulladdad telefon på plats i fickan är det bara att börja. Vill man spara ett par sekunder vid varje fototillfälle så lämnar man appen på när man stänger av skärmen efter varje foto. Om det drar extra batter så är det iallafall inte särskilt mycket.


När man ska ta ett foto tar man fram telefonen (med säkerhetskoden avstängd för att slippa knappa för mycket), aktiverar appen, hittar sitt motiv och tar fotot. Därefter kan man i Instagram välja färgsättning innan man går vidare (vilket jag aldrig gjorde), och i nästa steg skriver man sin kommentar och väljer vilka nätverk man vill skicka till och när man tryckt på klarknappen sker själva uppladdningen. Beroende på hur nätet är där man för tillfället är så kan det ta olika lång tid att ladda upp. Ett par gånger misslyckades det för mig och då får man trycka på ladda upp-knappen en gång till, men när det funkar går sällan uppladdningen på mer än 10 sekunder.


Ett par gånger tog jag foton medan jag sprang, men de blir av naturliga skäl inte särkilt skarpa, och att skriva på telefonen medan man springer kan vara lite riskfyllt när man har folk runtomkring så det rekommenderas inte.

En annan sak att tänka på, iallafall när man springer utomlands, är att i förväg kolla upp vad det kostar att skicka data. Telia, som jag har, har sedan ett tag ett fast pris på 49 kronor per dag när man är inom Europa (ev EU), för data upp till 20 MB. Jag har ingen koll på hur mycket som gick åt för mina uppdateringar men det slog iallafall inte i det taket.

Ytterligare en sak att tänka på om man ska göra sina uppdateringar i samband med vätske- och energi-kontroller är att inte göra dem samtidigt som man äter något kladdigt, t ex banan, eller dricker. Skärmen på telefonen kommer att bli kladdig hur man än gör, men man behöver ju inte göra det värre än nödvändigt.

Jag kommer förmodligen att göra om detta. Inte när jag springer för ett bra resultat, men när man tar det lite lugnare och inte jagar varje sekund så är det en kul grej att göra.

Resultatet av rapporterna finns på http://stenpop.tumblr.com/

Löpning &Lopp &Resor 22 Nov 2011 02:13 pm

Marathon på rivieran


I helgen var jag nere på franska rivieran och sprang Marathon des Alpes-Maritimes Nice-Cannes, och även den som inte kan franska kan lista ut att det är ett marathon som startar i Nice och slutar i Cannes. Här är hela historien.

Bokning, anmälan och resan
Anmälan var som vanligt när det inte gäller de allra största och populäraste loppen, bara att fylla i ett formulär på nätet och betala med kort. Med tillägget att man i Frankrike även måste skicka in ett läkarintyg på att man är “frisk nog att delta i löpartävlingar”. Detta intyg fick jag på min vanliga vårdcentral efter en kort undersökning och det kostade ungefär 300 kronor. Ska man springa fler lopp i Frankrike så kan det vara en bra idé att planera när man skaffar intyget, eftersom det när loppet går ska vara max ett år gammalt. Vill man spara några tior på anmälan så anmäler man sig så tidigt som möjligt då priset höjs i ett par omgångar ju närmare loppet man kommer. Man behöver inte ha läkarintyget klart innan man anmäler sig.

Själva resan finns det en massa varianter på i alla prisklasser, allt från vandrarhem till lyxhotell. När jag åker på lopp-resor brukar jag prioritera saker som bra hotellfrukost och praktiskt läge nära starten, helst på gångavstånd. I Nice finns det massor av hotell, men eftersom november inte direkt är högsäsong där så går det att hitta bra priser om man tittar lite. Vi bodde på Hotel Boreal några hundra meter från strandpromenaden (där starten var), med en bra frukostbuffé, och betalade 1300 kronor för ett dubbelrum i tre nätter. På marathondagen öppnade de dessutom frukosten redan 5.30 istället för 7.00 som de normalt öppnade. I övrigt vanlig turistklass. Flyget blev direkt Stockholm-Nice ner på fredagsmorgonen och hem med Lufthansa via München på måndag kväll. Kostade runt 1700 kronor/pers. Totalt alltså för flyg och hotell strax under 5000 för två pers.


Hösten
Hösten i år har varit den träningsmässigt sämsta på mycket länge. Sjukdomar har följt varandra och pga det var jag tvungen att ge upp både Lidingöloppet och den halvmara jag tänkte springa, och jag fick nog bara ihop tre eller fyra pass på över 20 km på hela hösten. Inga vidare förberedelser alltså så därför gav jag redan tidigt upp det jag hade tänkt när jag anmälde mig, att slå mitt pers från årets Stockholm Marathon på 3.28. Ju närmare jag kom själva loppet, desto lägre satte jag målsättningen, och som jag kände dagen innan var jag nöjd bara med att ta mig i mål.

Liverapporteringen
Under de sista veckorna före loppet fick jag också idén att posta liverapporter under loppet, dels för att det var en kul grej att prova och dels för att jag tänkte att regelbundna små pauser för att ta foton och uppdatera skulle göra det lättare att orka hela vägen. Nu blev det förstås jobbigt på slutet ändå, men jag tror att dessa små gåpauser hjälpte en del. I nästa bloggpost kommer jag att gå igenom hur själva rapporteringen gick till.
Bilderna från liverapporten finns på http://stenpop.tumblr.com/

Starten
Som på de flesta större lopp utomlands går Marathon des Alpes-Maritimes Nice-Cannes på söndag morgon och förmiddag. Starten gick 8.00 på lördag morgon vilket med det väder som var, soligt och några friska fläktar, var alldeles lagom tid. Solen gick upp strax före 7.30 och innan dess var det lite kyligt men det blev snabbt varmt. Medan man väntar i startfållan står man ju så tätt att det inte finns en chans att frysa och när väl starten gick så hade nog temperaturen redan gått över 10 grader, och med sol på det så var det alldeles lagom att springa i.


Banan
Starten var som sagt på strandpromenaden, Promenade des Anglais, i Nice och sedan sprang man, med undantag av ett par små knixar på vägen på vägen alldeles vid havet i princip hela vägen. Efter 5 km sprang man förbi flygplatsen, efter en mil hade man kommit fram till Cagnes sur Mer och efter 15 var man framme vid vägens mastodontbygget Marina Baie des Anges. Sedan var det några kilometers “glesbygd”, fortfarande med strand och hav på vänster sida innan man närmade sig Biot och Antibes och hade kommit halvvägs.

Hittills hade vägen, med undantag för lite kringelikrokar vid Cagnes och Baie des Anges varit rak och i stort sett platt, men när man kommit in i själva Antibes så började det ändras litegrann. Förutom några kvarter inne i stan så sprang man fortfarande nästan hela tiden med havet direkt på vänster sida, men eftersom banan nu gick ut på udden Cap d’Antibes så var det inte längre helt rakt, och det var också på denna del av banan, mellan 24 och 30 km som banans riktiga backar kom. Här hade jag inte läst på ordentligt i förväg, jag trodde att det bara skulle vara en rejäl backe, så efter den första backen nånstans runt 24-25 km trodde jag att det inte skulle vara så mycket mer backar så när den tyngsta, banans Västerbro om man så vill, dök upp vid 28-29 km så var det lite jobbigt.
Än så länge höll jag dock ihop löpningen, tog det lugnt och höll farthållargruppen för 3.45 en bit bakom mig. Det började kännas lite i benen men inte så allvarligt. Jag kunde dock inte hålla mig från att stanna till vid vätskekontrollen vid 30 km och ta ett kort. Förmodligen tidernas vackraste plats för en vätskekontroll (bilden ovan).


Nu hade banan kommit över på andra sidan av udden och in mot Juan-les-Pins. Framåt 33 km började det kännas i benen, och när Anna stod och hejade vid 35 km stannade jag och pratade lite och då passade de lömska 3.45-farthållarna på att dra förbi. Men jag hade ju egentligen aldrig haft någon ambition att springa så fort, så det var inte så jobbigt att se dem springa förbi. Nu började det bli riktigt jobbigt och jag gick lite då och då, men tror nog att jag lyckades springa mer än jag gick. Den sista halvmilen började det även blåsa lite mer, och som tur var var det medvind. Nu var man även inne i Cannes och då kändes det verkligen att man började närma sig målet. Det blev mer publik och folk runtomkring en tog som alltid mot slutet av en mara fram sina sista krafter för att avsluta snyggt. Så även jag. Jag sprang i mål på 3.51.24, vilket var bättre än jag trodde att jag skulle klara.
Mycket nöjd speciellt eftersom det visar att när jag träffar rätt med förberedelser och har en bra dag bör jag kunna kapa den tiden med ungefär en halvtimme utan några större problem.


Loppet
Det bästa med loppet är utan tvekan banan, en bana som går utmed medelhavskusten på rivieran är förstås svårslagen. Det sämsta är att det bitvis är lite glest med publik utmed banan. Har man som jag bara sprungit stadsmaror i storstäder förut så är det lite skillnad när man springer ett (fortfarande ganska stort lopp) dels på landsväg och vissa delar på ganska sömniga småstadsvägar på turistorter i lågsäsong. Men på de mer tätbefolkade delarna (och i anslutning till tågstationerna på vägen) fanns förstås publiken.

Arrangemanget som sådant var det absolut inget fel på. Ingen trängsel någonstans och väl fungerande vätskekontroller, även de inte verkar vara särskilt förtjusta i sportdryck i Frankrike. Precis som i Paris fanns det bara sportdryck vid ett fåtal av kontrollerna, däremot vatten, sockerbitar, bananer och apelsinklyftor vid alla och även nötter och russin vid några.

Ska man klaaa på någonting så är det att mycket av informationen man får innan loppet är enbart på franska. Av de fyra mail med information som kom den sista månaden innan loppet var det bara ett som hade en länk till information på engelska.

Vädret i år var nästan perfekt att springa i, men bara för ett par veckor sedan var det regn och översvämningar på rivieran så några vädergarantier verkar man inte kunna ge för kommande år. Jag kommer definitivt att överväga att komma tillbaka och springa där igen, men kanske inte redan nästa år.
Liverapporteringen kommer jag kanske inte att göra på lopp där jag satsar på ett bra resultat, men definitivt när jag nästa gång springer utan att pressa mig så hårt.

Löpning &prylar 08 Nov 2011 08:17 pm

Knogjärnslampor


Förra hösten såg jag en liten annons i amerikanska Runners World från Knuckle Lights. Jag fastnade direkt och gick in på webbsajten bara för att kunna konstatera att de inte hade några återförsäljare i Europa och inte heller sålde direkt till adresser utanför USA. Till årets mörkersäsong hade de dock fått ordning på utlandsleveranserna, så nu sitter jag här med ett par nya Knuckle Lights som jag igår var ute och prövade för första gången.

För er som inte har koll på konceptet så är det alltså lampor som man håller i medan man springer och den lysande delen sitter då på utsidan av fingrarna. Tanken är att man ska ha dem som ett alternativ till pannlampa när man springer i mörker.

Jag har alltså testat dem en gång, så någon komplett recension kan det ju inte bli men eftersom folk frågar så säger jag vad jag tycker än så länge, och det är att de funkar bra. Jag sprang på riktigt mörka ställen, på avstängda vägar på landet helt utan belysning och långt ifrån närmaste hus, och de lyste upp vägen utan problem med ett vitt ljus som lyste upp bra ungefär 5 meter framåt och litegrann kanske 5 meter till. Trots att man alltså håller dem i händerna lyste de upp marken ända in mot fötterna, vilket kändes bra.
Lamporna var lite större i verkligheten än jag trodde att de skulle vara efter att ha sett dem på bild, men jag upplevde aldrig att de var otympliga eller i vägen när jag använde dem.
De var helt enkelt bra och funktionella.

En effekt som kommer av att man håller dem i händerna är ju att det är lätt att styra ljusets riktning, vrider man handen åt vänster så följer ljuset förstås med. Det är bra när man vill se någonting åt ett visst håll men det är också en nackdel när man behöver göra något annat med en hand, rätta till jackan, torka svett eller fippla med klockan, så följer ju ljuset med handen. Dock gör man ju oftast sånt med en hand och då har man den andra fortfarande riktad dit man vill, men ljusstyrkan blir ju lite sämre med bara en lampa.

Jag skulle nog inte rekommendera Knuckle Lights som pannlampeersättare om man springer på skogsstigar, för även om de inte är i vägen så blir ju händerna iallafall lite upptagna och uppstyrda så man inte kan parera snedsteg eller dra undan uthängande grenar. Men springer man på väg, motionsspår eller andra öppna ställen i mörker så ser iallafall jag dem som ett alternativ till pannlampa.

Men då ska jag väl också säga att jag inte har någon större erfarenhet av pannlampor. Jag har använt små billiga saker som inte alls varit gjorda för att springa med, och jämfört med dem är Knuckle Lights mycket bättre, men om jag skulle jämföra med dyrare pannlampor så skulle eventuellt jämförelsen utfalla annorlunda. Men då är förmodligen pannlampan dyrare än de 350 kronor som mina Knuckle Lights kostade totalt, inklusive frakt, moms och tull. Och på väg är ljuset från Knuckle Lights fullt tillräckligt.

Löpning &Lopp &marathon 16 Oct 2011 11:30 am

Kvalfyllt


I veckan ändrade New York Marathon sina regler för hur man får en garanterad plats i loppet.
I korthet är de nya reglerna så här:

  • De redan hårda kvaltiderna blir ännu hårdare
  • Regeln som sa att man efter tre års nitlotter i biljettlotteriet fick en garanterad plats tas bort
  • De som sprungit 15 NYC Marathon har tidigare garanterats plats, men det kommer i framtiden bara att gälla de som kommer upp i 15 senast 2015

I en artikel i Wall Street Journal säger arrangörerna att de vill ha ett “more competitive race”, dvs fler snabba löpare, men frågan är om inte hårdare kvaltider gör att det blir tvärtom. För årets lopp gick bara 9000 av 63000 platser till vinnare i lotteriet (exklusive fjärdeårs-lotteri-garanti-vinnarna), och om antalet som kvalar in minskar borde rimligtvis antalet som vinner i lotteriet öka. Och lotterivinnarna är förmodligen i genomsnitt långsammare än de som hamnar i luckan mellan de nya och gamla kvaltiderna.

Hur många färre kommer det då vara som kvalar in på tid?
Svaret på den frågan är 74% färre.
Iallafall om man tittar på resultaten från årets Stockholm Marathon och Stockholm Halvmarathon och kollar hur många som klarade de nuvarande resp. de nya kvaltiderna. Där ser man att de största förlorarna är de yngre veteranerna, de mellan 40 och 50 år, där i extremfallen 90% av de som klarade den gamla kvaltiden inte klarade den nya. Uppdelat på lopp och åldersgrupper ser det ut så här:

Stockholm Marathon 2011 herrar

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 2.55
Ny kvaltid: 2.45
Antal under gamla tiden: 199
Antal under nya tiden: 75
Bortfall: 62%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 3.10
Ny kvaltid: 2.50
Antal under gamla tiden: 153
Antal under nya tiden: 14
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 3.10
Ny kvaltid: 2.58
Antal under gamla tiden: 76
Antal under nya tiden: 23
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 3.30
Ny kvaltid: 3.06
Antal under gamla tiden: 161
Antal under nya tiden: 21
Bortfall: 87%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 3.30
Ny kvaltid: 3.14
Antal under gamla tiden: 61
Antal under nya tiden: 16
Bortfall: 74%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 3.45
Ny kvaltid: 3.24
Antal under gamla tiden: 55
Antal under nya tiden: 15
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 3.45
Ny kvaltid: 3.35
Antal under gamla tiden: 18
Antal under nya tiden: 11
Bortfall: 39%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 650
Klarade ny kvaltid: 149
Bortfall: 77%

Stockholm Marathon 2011 damer

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 3.23
Ny kvaltid: 3.00
Antal under gamla tiden: 100
Antal under nya tiden: 22
Bortfall: 78%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 3.38
Ny kvaltid: 3.10
Antal under gamla tiden: 53
Antal under nya tiden: 10
Bortfall: 81%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 3.38
Ny kvaltid: 3.21
Antal under gamla tiden: 24
Antal under nya tiden: 6
Bortfall: 75%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 3.52
Ny kvaltid: 3.35
Antal under gamla tiden: 35
Antal under nya tiden: 13
Bortfall: 63%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 3.52
Ny kvaltid: 3.49
Antal under gamla tiden: 10
Antal under nya tiden: 6
Bortfall: 40%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 4.13
Ny kvaltid: 4.06
Antal under gamla tiden: 13
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 31%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 4.13
Ny kvaltid: 4.26
Antal under gamla tiden: 2
Antal under nya tiden: 5
Ökning!: 150%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 222
Klarade ny kvaltid: 57
Bortfall: 74%

Stockholm Halvmarathon 2011 herrar

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 1.23
Ny kvaltid: 1.19
Antal under gamla tiden: 162
Antal under nya tiden: 74
Bortfall: 54%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 1.30
Ny kvaltid: 1.23
Antal under gamla tiden: 92
Antal under nya tiden: 19
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 1.30
Ny kvaltid: 1.25
Antal under gamla tiden: 47
Antal under nya tiden: 14
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 1.40
Ny kvaltid: 1.29
Antal under gamla tiden: 85
Antal under nya tiden: 20
Bortfall: 76%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 1.40
Ny kvaltid: 1.33
Antal under gamla tiden: 33
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 1.48
Ny kvaltid: 1.39
Antal under gamla tiden: 33
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 1.48
Ny kvaltid: 1.42
Antal under gamla tiden: 14
Antal under nya tiden: 5
Bortfall: 64%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 419
Klarade ny kvaltid: 136
Bortfall: 68%

Stockholm Halvmarathon 2011 damer

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 1.37
Ny kvaltid: 1.27
Antal under gamla tiden: 72
Antal under nya tiden: 21
Bortfall: 71%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 1.44
Ny kvaltid: 1.30
Antal under gamla tiden: 43
Antal under nya tiden: 4
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 1.44
Ny kvaltid: 1.34
Antal under gamla tiden: 23
Antal under nya tiden: 4
Bortfall: 83%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 1.50
Ny kvaltid: 1.40
Antal under gamla tiden: 23
Antal under nya tiden: 7
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 1.50
Ny kvaltid: 1.46
Antal under gamla tiden: 5
Antal under nya tiden: 2
Bortfall: 60%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 2.00
Ny kvaltid: 1.52
Antal under gamla tiden: 6
Antal under nya tiden: 2
Bortfall: 67%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 2.00
Ny kvaltid: 2.02
Antal under gamla tiden: 2
Antal under nya tiden: 2
Ökning!: 0%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 166
Klarade ny kvaltid: 38
Bortfall: 77%

I stort sett kan man säga att man som hyfsad motionär med de gamla kvaltiderna iallafall hade en chans att klara kvaltiderna, men med de nya måste man i de flesta fall vara betydligt bättre än så. Totalt i dessa två lopp var det 1457 löpare som klarade de gamla, men bara 380 som klarade de nya.

Och det är förstås surt för oss som hade chansen tidigare men som inte längre kommer att ha den, men för alla som ändå inte var i närheten av de tider som krävs är de nya gränserna förstås positiva, eftersom det rimligen betyder att det kommer att finnas fler platser att lotta ut.

Uncategorized 07 Oct 2011 10:32 am

Elskurkar?

Igår hade dn ännu en av alla “standby-funktioner är elbovar som drar en massa ström”-artiklar. Det är ju inte första gången, och något av elbolagen körde ju tidigare i år tillochmed en stor reklamkampanj på temat.

Tidigare har jag förvånats över detta och de siffror som presenteras baserat på vad tillverkarna av dessa onda maskiner sagt att de drar i standby-läge, men nu har jag köpt en elmätare för att själv kunna se hur det egentligen ligger till. Och så här är det:

Om man börjar med grundförutsättningarna så bor jag i ett parhus, ett två våningars suterränghus på totalt 135 m². Vi har inte fjärrvärme utan värmer huset med en frånluftvärmepump som också är en varmvattenberedare. I övrigt är huset ganska standardutrustat, med diskmaskin, spis, microvågsugn, kyl och frys i köket, tvättmaskin och torktumlare i tvättstugan, en tv med en del kringutrustning, två stationära datorer och en bärbar. Förutom detta en högst normal belysning och förstås en och annan maskin/apparat som körs ibland, som strykjärn, dammsugare etc.

Vidare så kommer jag i mina räkneexempel nedan att räkna på ett elpris på 1 krona per kwh för att göra det enkelt. Jag vet att priset ofta ligger över det, men det är en jämn siffra som inte ligger så långt ifrån sanningen.


Första mätningen
Jag började vid den, enligt alla tidningsartiklar, största el-boven, Tvn. Vi har där en liten samling apparater som är kopplade till samma delningsdosa, så att mäta förbrukningen är lätt trots att det är en tv (40″ LED), en receiver, en blurayspelare, en apple-tv, en digitalbox och ett Wii.
Jag började med att mäta den vanligaste användningen, med digitalbox och tv på, och resten av apparaterna i standby. Elmätaren svarade 76w.
När jag sedan satte även tv och box i standby sjönk det först ner till 22w, men efter några minuter gick det ner ytterligare och stannade på 11w.
Efter ett dygns ganska typiskt användande med några timmars tv-tittande och resten av tiden i standby hade förbrukningen kommit upp i ungefär 0,3kwh, i pengar ungefär lika många kronor. Jag kan alltså hålla på med denna rutin, och för det få en elkostnad på ungefär 9 kronor. Lägger jag på den extra förbrukningen som övriga apparater ger när de används går det förmodligen upp till 12-15 kronor. Per månad.
Standbyförbrukningen i sig (11w) kostar runt 8 kronor per månad.


Mot nästa skurk
Den andra mätningen gäller hushållets äldsta dator. Äldst i sådana sammanhang brukar betyda att de drar mest ström, så jag börjar med den. Datorn ifråga är en iMac från 2007 som mest används av barnen. Det typiska användandet är även här några timmars aktivt användande per dag, och resten av tiden i standby.

Jag sätter i elmätaren innan delningsdosan, där det sitter en lampa, iMacen och en gammal scanner. Lampan är släckt och scannern har en transformatordosa men är avstängd. Jag drar igång datorn och ser elmätaren fladdra lite, mellan 80-115w ungefär. När den är färdigstartad stabiliseras den på drygt 80w. Testar ingen “hårdkörning” av datorn eftersom den sällan körs särskilt hårt, utan antar att förbrukningen håller sig ungefär inom de intervaller som den hade under uppstart.
Jag sätter den sedan i vila, vilket får effekten att gå ner på 4w.
Räknar ut en teoretisk kostnad på 4 timmars användande á 100w, och 20 timmars standby á 4w, vilket ger en förbrukning på 0,48kwh per dygn. På en månad 14-15 kwh/kronor. Stänger man istället av den och bara har den på i 4 timmar per dygn kommer man undan med 12 kronor, en besparing på runt 2:50. Återigen, per månad.


Fler datorer…
Det finns fler datorer i huset.
Jag börjar med den lättaste (att mäta), en MacBook Pro från 2008. Den har en sladd som har en transformator, och när det gäller bärbara så finns det ju några olika lägen eftersom den även laddar batteriet när det behövs. Så här ser förbrukningen ut i olika lägen:
Bara sladd med transformator i uttaget: 1w
Dator inkopplad, i standby, med fulladdat batteri: 1w
Dator i standby, batteriet laddas: 22-24w
Dator aktiv, fullt batteri: 22-50w vid enkel användning
Dator aktiv, batteriet laddas: från 43w
Här är det lite svårare att bestämma ett typiskt användningsmönster, men det är ju lätt att konstatera att den enda watt som går åt att driva datorn i standby inte gör särskilt mycket, varken i förbrukning eller kostnad

Den tredje datorn är en ny Mac Mini. Den har en 22″ LED-skärm och två externa usb-hårddiskar kopplade till sig. Alla kopplade till samma grenuttag. Jag börjar med att ha allt avstängt, och då drar hela paketet 1w.
Jag startar datorn och sätter på skärmen, och under uppstart drar det 45-80w.
När den har startat klart och den står på utan att göra något går det ned på 45w.
När den ena av hårddiskarna börjar köra en TimeMachine-backup, samtidigt som jag kopplar in iPhonen för synkning och laddning: 60-70w.
Jag börjar spela musik med iTunes, via AirPlay (wifi): 50-68w
Ner med alltihopa i standby: 5w
Även här ganska blygsam standby-förbrukning. Grovt räknat kan jag ha alltihopa stående på standby kostant för en elkostnad på knappt 4 kronor.

Annat
Övriga elförbrukare i huset är antingen sånt som står på jämt (kyl, frys, värmepump/varmvattenberedare), sånt som bara är på när de används (spis, tvättmaskin) eller belysning, så de har jag inte mätt och i detta fall är de inte heller så intressanta.

Småskurkar
Här har vi alltså något som tidningar skriver artiklar om med jämna mellanrum och elbolag och myndigheter gör reklamkampanjer om för miljoner. Som handlar om vad? En elförbrukning som kostar ett hyfsat normalt hushåll som mitt mindre än 20 kronor per månad. På en elräkning som bara i undantagsfall går under 500 kronor per månad.
Visst finns det skäl att hålla koll på sin elförbrukning, och alla besparingar som kan göras är förstås bra, men all denna uppmärksamhet för en möjlig besparing på ett par tior per månad känns inte riktigt proportionerlig.
Det måste ju finnas annat som gör större effekt på vad man nu vill uppnå.

Uncategorized 24 Aug 2011 09:36 am

Banprofil Ursvik Extreme

Jag sprang Ursvik Extreme Running igår. 75:50 blev tiden vilket var ungefär som väntat, men det var hårdare än jag hade väntat mig. Jag försökte hitta en banprofil innan men hittade ingen, så här är en för nästa letande från en Garmin. Kanske inte helt exakt men iallafall hyfsat tillförlitlig:

Uncategorized 16 May 2011 02:49 pm

Plats uthyres, igen

Ligger du efter i stegräknartävlingen på jobbet?

Här är chansen att komma ikapp!

Jag har ett fåtal platser i min byxlinning lediga för stegräknare när jag springer Stockholm Marathon den 28 maj, där jag räknar med att komma upp i minst 30000 steg, och dessa hyr jag nu ut till högstbjudande.

Lämna ditt bud i kommentarsfältet nedan, och ange också vilken välgörenhet du vill att pengarna ska gå till.

it 03 May 2011 10:43 am

And now for something completely different

Och med completely different menar jag något helt annat. Jag har startat en ny blogg, på ett helt annat tema än denna. På Analytics Schmanalytics handlar det om webbstatistik och Google Analytics. Jag har börjat med några grundläggande poster, så om du på något sätt är involverad i en sajt eller en blogg och trafiken dit så är det dit du ska styra webbläsaren.

Next Page »