Att springa på vintern

Om man springer på vintern bör man vara beredd på en viss skepsis från sin omgivning, iallafall om det är vanligt med snö och halka där man bor. Man får vara beredd att förklara hur man undviker att halka, att man oftast inte fryser och att det faktiskt går att andas även i minusgrader.
Det finns ju dock en del saker som är speciellt med att springa på vintern. Här följer mina svar på hur det går till.

Att inte halka
Det är ju trots allt halt ibland på vintern. Springer man som jag mest på trottoarer, gång/cykelvägar och i vägkanter så är det dessutom inte alltid plogat eller sandat, så det kan bli lite trixigt ibland. Jag springer själv med broddar av Spiky-typ (fast en kopia från Biltema för en bråkdel av priset). De funkar som bäst på hårt packad snö, men även på allmänt isig asfalt. Under vintriga delar sitter de ofta kvar på skorna konstant, men egentligen är det bättre för hållbarheten på dem att inte ha dem när det inte riktigt behövs.
Speciellt på välsandad bar asfalt slits de ut ganska fort, men eftersom broddarna ofta är nödvändiga under vissa delar av en runda så är det inte så mycket att göra åt. Lite som med dubbdäck på bilen alltså.
Det finns ju också speciella vinterträningsskor, bland annat svenska Icebug, men jag har ännu inte prövat några sådana. Återkommer om det om jag prövar nåt sånt.

Att inte frysa
Som bekant kan det vara kallt på vintern. Det finns också gott om vintersporter som utövas utomhus. Det finns alltså inget som generellt säger emot att springa (utomhus) på vintern. Man bör ju dock ha rätt kläder på sig. Rätt kläder för mig är denna utstyrsel:

Huvudet
Mössa. Gärna lite skäggstubb. Just nu en Newline-mössa som börjar bli utsliten, men egentligen vill jag ha en gammal tunn toppluva, har dock inte hittat någon bra än.

Överkroppen
Underställs-tröja av “superunderställs-typ”. Av de jag har är de riktigt gamla (80-tal) generellt varmare än de av senare årsmodell. Bör helst vara så långa som möjligt eftersom de annars rör sig upp och skapar en glipa mellan byxor och tröja. Sånt kyler.
Varm tröja. Jag har några olika som passar vid varierande temperaturer.
Vindjacka. En tunn sak som bara tar emot vind (och inte all sån heller). Jag borde nog hitta någon bättre egentligen.

Händerna
Jag har ett par tunna handskar i något fleece-liknande material. Problemet med handskar är att de ibland är nödvändiga i början av en runda, men efter en stund när man kommit upp i varv känns de ofta lite för varma och nästan i vägen. Är det minusgrader och eller snö i luften överväger dock de positiva argumenten.

Benen
Jag gillar att springa i tights. På vintern kör jag med ett par fodrade vintertights från Newline. De enda riktiga vinter-tights jag har hittat faktiskt. De är lite mindre elastiska på längden än vanliga höst/vår-tights, jag antar att det beror på fodret. De funkar som de är ner till nästan -10 grader. Är det kallare går det att få in ett par långkalsoner (från superunderstället) under om man anstränger sig lite.
Uppdatering: Mina fodrade tights har spruckiti grenen. När de inte är så elastiska och sitter ganska hårt blir det förstås lätt så. Det värsta är att sömmen som sitter där de gått sönder orsakar ett skavsår på insidan av låret, så det blir till att leta upp ett nytt par. Eventuellt av samma sort, men inte säkert.

Fötterna
Inget speciellt egentligen. De vanliga skorna, och de vanliga strumporna. Om det är halt med ovan nämnda brodd-damasker på skorna.

Att inte bli påkörd
Springer man inte mitt på dagen så är risken stor att det är mörkt ute när man springer på vintern. Då är det självklart att använda reflexer. Många träningskläder och skor har reflexer påsydda, men dessa räcker inte särskilt långt. En reflexväst och/eller några rejäla reflexband rekommenderas.

I ett kommande inlägg:
Att springa på olika underlag.

Leave a Reply

Your email address will not be published.