De var ju så nära

Jag har hela vintern strött lovord över snöröjningen i Knivsta. Fram till idag har jag inte behövt springa på oplogade vägar, gångvägar eller trottoarer en enda gång, och då har det ju som bekant varit en och annan dag då det kunde ha varit så. Det var fram till idag.
Idag har det snöat en del. Nästan två decimeter blöt snö.

Och när jag gav mig ut på en runda på eftermiddagen tänkte jag att det väl är som vanligt, med välplogade vägar. Men det var det inte. På nästan halva varvet var underlaget orörd snö. Inte så halt, men det blir ju alltid tyngre i snö.
Men så dumt var det inte. Jag hade ju egentligen tänkt köra ett intervall-pass idag, men jag vågade inte riktigt i snöovädret.

Men för den perfekta snöröjnings-vintern i Knivsta såg det ju inte så bra ut. Det var ju så nära. Och ska jag vara ärlig så hade det nog sett bättre ut om jag bara sprungit en timme eller två senare. Jag både såg och hörde flera snöplogar under rundan, och jag gissar att det nu är plogat överallt. Men nu har det förstås snöat mer också.