Stockholm Halvmarathon

Det gick sådär. Jag hade ju satt upp 1:30 som ett mål och tänkte att det inte skulle vara några problem alls att nå dit. Jag var ju trots allt bara 12 sekunder ifrån förra året och om det är något jag har förbättrat sedan dess så är det min snabbhet. Men vissa dagar funkar det bara inte. Jag hade känt mig lite sådär de senaste dagarna och då är det svårt att prestera på topp. Så här gick det iallafall:

Eftersom jag är en notorisk toalettbesökare timmen före start (tre besök den här gången) så kom jag sent in i startfållan och hade svårt att tränga mig fram till 1:30-farthållaren som jag hade tänkt. När sedan starten gick så såg jag honom försvinna bort medan jag själv var tvungen att armbåga mig fram genom trängseln. För trångt var det, värre än jag minns att det varit något av de tidigare åren jag sprungit loppet. Jag lyckades dock hålla ganska jämna steg med 1:30-mannen på lite avstånd, och jag kände direkt att han inte var min typ av löpare. Jag brukar nämligen hålla ett helt jämnt tempo, oavsett om det går upp, ner eller är helt platt, men det gjorde inte han. Han höll förmodligen de kilometertider som förväntades, men däremellan gick det fortare nedför och långsammare uppför. Inte min stil helt enkelt.

På krönet av uppförsbacken efter vätskekontrollen vid 6,5 km hade jag jagat ikapp honom, men efter ett krön kommer ju en nedförsbacke så då drog han som vanligt på och då orkade jag inte hänga på. Sen såg jag avståndet till honom öka mer och mer och framåt mil-passeringen var han ett hundratal meter före och då gav jag upp den planen. Det är möjligt att jagandet i början var för jobbigt, men jag tror inte att jag hade klarat av att hålla tempot hela vägen den här dagen oavsett taktik.

Mellan 10 och 14 km kändet det riktigt jobbigt men i slutet av Södermälarstrand började det kännas lite bättre igen och sen körde jag på med hyfsad fart resten av loppet. Tiden 1:31:45 är förstås en bit från det jag hade velat göra, men det är ju helt enkelt så att man inte lyckas varje gång. Det är ju ingen dålig tid på något sätt men jag hade ju helst kapat de där 12 sekunderna som saknades förra året. Men det kommer fler halvmaror. Och ett Chicago Marathon om bara 4 veckor.

One thought on “Stockholm Halvmarathon”

  1. Besvärligt det där när farthållarna håller ojämnt tempo. Det beror ju på att de springer under sin förmåga – men nog borde de kunna inse att vi som hakar på dem inte kan göra detsamma, vi har ju mindre marginaler…

Leave a Reply

Your email address will not be published.