New York vs. Chicago

Igår sprangs årets New York City Marathon, och inget annat utländskt lopp utanför de stora mästerskapen får lika mycket uppmärksamhet som det. Det är förstås helt rätt att det får mycket plats i medierna (för att vara ett marathonlopp); det är världens största marathon, det är det ursprungliga stora marathonloppet (Boston Marathon är förstås mycket äldre men det är NYC som var förebilden när det startades stora maror genom stora städer runt om i världen) och över 500 svenskar åker dit och springer varje år. Och alla tycker att det är fantastiskt.

Och det är det förmodligen också. Men det är också ganska dyrt. Och svårt att få en plats. Om man inte är ute över ett år i förväg och bokar via en researrangör så får man försöka att vara med i biljettlotteriet (med ca 1/5 chans att vinna) eller försöka kvala in med sina meriter (väldigt tuffa tider om man inte är 40+ och kan kvala in på veterantider). Själv kommer jag att göra ett försök att kvala in till 2012 då jag kan kvala in i 40-klassen, om jag inte vinner i lotteriet redan nästa år.

Men om man inte har de stora pengar (jag har inte kollat exakt men har hört siffror som jag inte skriver ut eftersom de inte är bekräftade) det enligt uppgift kostar att gå via en researrangör och inte har tur i lotteriet och inte har någon chans att kvala in på tid, vad gör man då?
Man väljer det andra stora amerikanska marathonloppet förstås. Chicago Marathon.

Det man går miste om är förstås att det inte är New York. Man får inte se någon frihetsgudinna, man får inte springa genom Brooklyn och man får inte springa i mål i Central Park. Men istället får man en platt och snabb bana genom Chicago, med en stor och förmodligen lika entusiastisk publik som i New York. Man får också start och mål på i närheten av varandra (i norra resp. södra delen av samma park), och ett i det närmaste perfekt arrangerat lopp. Och det är inte svårt att hitta hotell som ligger på gångavstånd från både start och mål. Och man får åka till Chicago. Det är dessutom billigare än att åka till New York. Själva flygbiljetterna kanske är någon tusenlapp dyrare, men hotellpriserna i Chicago ligger en bra bit under de i New York.

Obegripligt nog är det nästan inga svenskar som åker dit och springer. Visst ska man åka till New York och springa någon gång, men det gäller faktiskt ääven Chicago. Som jag sagt i tidigare inlägg så kommer jag definitivt att åka tillbaka och springa där fler gånger.

Min rapport från årets Chicago Marathon.

6 thoughts on “New York vs. Chicago”

  1. Jag ser två skillnader:
    1. Jag räknar inte med att “fuska” med anmälningsavgiften. Det är ett typiskt amerikanskt ofog att ta mer betalt av utlänningar och det gör Chicago också, men där New York tar över $100 mer av utlänningar nöjer sig Chicago med $30 mer. Med samma trick som du använde hamnar anmälningsavgiften i Chicago på 800 kronor istället för 1100 (ca).
    2. Jag räknar med en garanterad plats med rimlig framförhållning. För att vara helt säker på en plats i NYC behöver man vara ute 4 år i förväg (efter tre nitlotter i lotteriet är man garanterad plats det fjärde året). Jämför med Chicago där man bara behöver anmäla sig.

    Hade jag specifikt varit ute efter att minimera kostnaderna så hade det gått att kapa en hel del, framför allt på boendet. Nu såg det ut så här:
    Anmälan: ca 1100 kronor (en person)
    Flyg & Hotell (4 nätter, centralt 4-stjärnigt hotell): 15800 kronor (två personer)

  2. Den enkla förklaringen till båda punkterna är förstås utbud och efterfrågan. Det är förstås synd att det alltid måste vara pengarna som får avgöra. Jag har ett par kommentarer på de båda punkterna:

    1. Anmälningsavgiften till NYC Marathon 2011 är $281 för boende i USA och $196 för övriga, så skillnaden är i rättvisans namn inte mer än $85 (till årets lopp var skillnaden $80). Den rabatt man får som medlem i NYRR motsvarar precis medlemsavgiftens storlek ($40).

    2. Om man bestämmer sig redan idag för att springa NYC Marathon och använda sig av lotterimetoden så kan man om man har otur få vänta så mycket som fyra år. Jag hade dock turen att vinna en plats till NYC Marathon 2006 – bara ett halvår efter att jag bestämt mig. Sedan blev det tre nitlotter, men nu råkade det passa mig utmärkt att få springa just 2010.

    Runt 17000 för två personer till Chicago är ett mycket bra pris om man jämför med paketresorna till New York. Helt klart ett gott alternativ om man är sugen på en storstadsmara och det inte tvunget måste vara New York. Jag har själv blivit intresserad sedan jag hittade din blogg.

  3. Alldeles för få svenskar åker till Chicago, både vad gäller maran och för annat turistande. Om du har tid och råd så tycker jag absolut att du ska åka dit och springa. Anmälan öppnar i början av februari och i år blev det fullt i mitten/slutet av mars.

  4. Jag ska hålla ett öga på Chicago, men eftersom jag inte är lika ”hemma” där som i New York så blir det först till att fixa och trixa för att hitta ett billigare boende (det är ju som du skriver boendet man kan kapa mest på). Nu fick jag två veckor och min sambo en vecka i New York för bara tusenlappen mer än er Chicago-weekend.

  5. Hej! Jag hittar ingen e-mail till dig så jag testar att lämna en kommentar här istället. Jag är frilansjournalist och på jakt efter en samtidsanalytiker som har koll på “extremsporter” som tex marathon. Och du verkar ju vara rätt person. Du kan väl höra av dig till mig så berättar jag mer.

    //Petra
    petra@axlundmedia.se

Leave a Reply

Your email address will not be published.