Kvalfyllt


I veckan ändrade New York Marathon sina regler för hur man får en garanterad plats i loppet.
I korthet är de nya reglerna så här:

  • De redan hårda kvaltiderna blir ännu hårdare
  • Regeln som sa att man efter tre års nitlotter i biljettlotteriet fick en garanterad plats tas bort
  • De som sprungit 15 NYC Marathon har tidigare garanterats plats, men det kommer i framtiden bara att gälla de som kommer upp i 15 senast 2015

I en artikel i Wall Street Journal säger arrangörerna att de vill ha ett “more competitive race”, dvs fler snabba löpare, men frågan är om inte hårdare kvaltider gör att det blir tvärtom. För årets lopp gick bara 9000 av 63000 platser till vinnare i lotteriet (exklusive fjärdeårs-lotteri-garanti-vinnarna), och om antalet som kvalar in minskar borde rimligtvis antalet som vinner i lotteriet öka. Och lotterivinnarna är förmodligen i genomsnitt långsammare än de som hamnar i luckan mellan de nya och gamla kvaltiderna.

Hur många färre kommer det då vara som kvalar in på tid?
Svaret på den frågan är 74% färre.
Iallafall om man tittar på resultaten från årets Stockholm Marathon och Stockholm Halvmarathon och kollar hur många som klarade de nuvarande resp. de nya kvaltiderna. Där ser man att de största förlorarna är de yngre veteranerna, de mellan 40 och 50 år, där i extremfallen 90% av de som klarade den gamla kvaltiden inte klarade den nya. Uppdelat på lopp och åldersgrupper ser det ut så här:

Stockholm Marathon 2011 herrar

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 2.55
Ny kvaltid: 2.45
Antal under gamla tiden: 199
Antal under nya tiden: 75
Bortfall: 62%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 3.10
Ny kvaltid: 2.50
Antal under gamla tiden: 153
Antal under nya tiden: 14
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 3.10
Ny kvaltid: 2.58
Antal under gamla tiden: 76
Antal under nya tiden: 23
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 3.30
Ny kvaltid: 3.06
Antal under gamla tiden: 161
Antal under nya tiden: 21
Bortfall: 87%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 3.30
Ny kvaltid: 3.14
Antal under gamla tiden: 61
Antal under nya tiden: 16
Bortfall: 74%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 3.45
Ny kvaltid: 3.24
Antal under gamla tiden: 55
Antal under nya tiden: 15
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 3.45
Ny kvaltid: 3.35
Antal under gamla tiden: 18
Antal under nya tiden: 11
Bortfall: 39%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 650
Klarade ny kvaltid: 149
Bortfall: 77%

Stockholm Marathon 2011 damer

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 3.23
Ny kvaltid: 3.00
Antal under gamla tiden: 100
Antal under nya tiden: 22
Bortfall: 78%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 3.38
Ny kvaltid: 3.10
Antal under gamla tiden: 53
Antal under nya tiden: 10
Bortfall: 81%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 3.38
Ny kvaltid: 3.21
Antal under gamla tiden: 24
Antal under nya tiden: 6
Bortfall: 75%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 3.52
Ny kvaltid: 3.35
Antal under gamla tiden: 35
Antal under nya tiden: 13
Bortfall: 63%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 3.52
Ny kvaltid: 3.49
Antal under gamla tiden: 10
Antal under nya tiden: 6
Bortfall: 40%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 4.13
Ny kvaltid: 4.06
Antal under gamla tiden: 13
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 31%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 4.13
Ny kvaltid: 4.26
Antal under gamla tiden: 2
Antal under nya tiden: 5
Ökning!: 150%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 222
Klarade ny kvaltid: 57
Bortfall: 74%

Stockholm Halvmarathon 2011 herrar

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 1.23
Ny kvaltid: 1.19
Antal under gamla tiden: 162
Antal under nya tiden: 74
Bortfall: 54%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 1.30
Ny kvaltid: 1.23
Antal under gamla tiden: 92
Antal under nya tiden: 19
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 1.30
Ny kvaltid: 1.25
Antal under gamla tiden: 47
Antal under nya tiden: 14
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 1.40
Ny kvaltid: 1.29
Antal under gamla tiden: 85
Antal under nya tiden: 20
Bortfall: 76%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 1.40
Ny kvaltid: 1.33
Antal under gamla tiden: 33
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 1.48
Ny kvaltid: 1.39
Antal under gamla tiden: 33
Antal under nya tiden: 9
Bortfall: 73%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 1.48
Ny kvaltid: 1.42
Antal under gamla tiden: 14
Antal under nya tiden: 5
Bortfall: 64%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 419
Klarade ny kvaltid: 136
Bortfall: 68%

Stockholm Halvmarathon 2011 damer

Åldersgrupp: -40 år
Nuvarande kvaltid: 1.37
Ny kvaltid: 1.27
Antal under gamla tiden: 72
Antal under nya tiden: 21
Bortfall: 71%

Åldersgrupp: 40-45 år
Nuvarande kvaltid: 1.44
Ny kvaltid: 1.30
Antal under gamla tiden: 43
Antal under nya tiden: 4
Bortfall: 91%

Åldersgrupp: 45-50 år
Nuvarande kvaltid: 1.44
Ny kvaltid: 1.34
Antal under gamla tiden: 23
Antal under nya tiden: 4
Bortfall: 83%

Åldersgrupp: 50-55 år
Nuvarande kvaltid: 1.50
Ny kvaltid: 1.40
Antal under gamla tiden: 23
Antal under nya tiden: 7
Bortfall: 70%

Åldersgrupp: 55-60 år
Nuvarande kvaltid: 1.50
Ny kvaltid: 1.46
Antal under gamla tiden: 5
Antal under nya tiden: 2
Bortfall: 60%

Åldersgrupp: 60-65 år
Nuvarande kvaltid: 2.00
Ny kvaltid: 1.52
Antal under gamla tiden: 6
Antal under nya tiden: 2
Bortfall: 67%

Åldersgrupp: 65+ år
Nuvarande kvaltid: 2.00
Ny kvaltid: 2.02
Antal under gamla tiden: 2
Antal under nya tiden: 2
Ökning!: 0%

Totalt:
Klarade nuvarande kvaltid: 166
Klarade ny kvaltid: 38
Bortfall: 77%

I stort sett kan man säga att man som hyfsad motionär med de gamla kvaltiderna iallafall hade en chans att klara kvaltiderna, men med de nya måste man i de flesta fall vara betydligt bättre än så. Totalt i dessa två lopp var det 1457 löpare som klarade de gamla, men bara 380 som klarade de nya.

Och det är förstås surt för oss som hade chansen tidigare men som inte längre kommer att ha den, men för alla som ändå inte var i närheten av de tider som krävs är de nya gränserna förstås positiva, eftersom det rimligen betyder att det kommer att finnas fler platser att lotta ut.

Elskurkar?

Igår hade dn ännu en av alla “standby-funktioner är elbovar som drar en massa ström”-artiklar. Det är ju inte första gången, och något av elbolagen körde ju tidigare i år tillochmed en stor reklamkampanj på temat.

Tidigare har jag förvånats över detta och de siffror som presenteras baserat på vad tillverkarna av dessa onda maskiner sagt att de drar i standby-läge, men nu har jag köpt en elmätare för att själv kunna se hur det egentligen ligger till. Och så här är det:

Om man börjar med grundförutsättningarna så bor jag i ett parhus, ett två våningars suterränghus på totalt 135 m². Vi har inte fjärrvärme utan värmer huset med en frånluftvärmepump som också är en varmvattenberedare. I övrigt är huset ganska standardutrustat, med diskmaskin, spis, microvågsugn, kyl och frys i köket, tvättmaskin och torktumlare i tvättstugan, en tv med en del kringutrustning, två stationära datorer och en bärbar. Förutom detta en högst normal belysning och förstås en och annan maskin/apparat som körs ibland, som strykjärn, dammsugare etc.

Vidare så kommer jag i mina räkneexempel nedan att räkna på ett elpris på 1 krona per kwh för att göra det enkelt. Jag vet att priset ofta ligger över det, men det är en jämn siffra som inte ligger så långt ifrån sanningen.


Första mätningen
Jag började vid den, enligt alla tidningsartiklar, största el-boven, Tvn. Vi har där en liten samling apparater som är kopplade till samma delningsdosa, så att mäta förbrukningen är lätt trots att det är en tv (40″ LED), en receiver, en blurayspelare, en apple-tv, en digitalbox och ett Wii.
Jag började med att mäta den vanligaste användningen, med digitalbox och tv på, och resten av apparaterna i standby. Elmätaren svarade 76w.
När jag sedan satte även tv och box i standby sjönk det först ner till 22w, men efter några minuter gick det ner ytterligare och stannade på 11w.
Efter ett dygns ganska typiskt användande med några timmars tv-tittande och resten av tiden i standby hade förbrukningen kommit upp i ungefär 0,3kwh, i pengar ungefär lika många kronor. Jag kan alltså hålla på med denna rutin, och för det få en elkostnad på ungefär 9 kronor. Lägger jag på den extra förbrukningen som övriga apparater ger när de används går det förmodligen upp till 12-15 kronor. Per månad.
Standbyförbrukningen i sig (11w) kostar runt 8 kronor per månad.


Mot nästa skurk
Den andra mätningen gäller hushållets äldsta dator. Äldst i sådana sammanhang brukar betyda att de drar mest ström, så jag börjar med den. Datorn ifråga är en iMac från 2007 som mest används av barnen. Det typiska användandet är även här några timmars aktivt användande per dag, och resten av tiden i standby.

Jag sätter i elmätaren innan delningsdosan, där det sitter en lampa, iMacen och en gammal scanner. Lampan är släckt och scannern har en transformatordosa men är avstängd. Jag drar igång datorn och ser elmätaren fladdra lite, mellan 80-115w ungefär. När den är färdigstartad stabiliseras den på drygt 80w. Testar ingen “hårdkörning” av datorn eftersom den sällan körs särskilt hårt, utan antar att förbrukningen håller sig ungefär inom de intervaller som den hade under uppstart.
Jag sätter den sedan i vila, vilket får effekten att gå ner på 4w.
Räknar ut en teoretisk kostnad på 4 timmars användande á 100w, och 20 timmars standby á 4w, vilket ger en förbrukning på 0,48kwh per dygn. På en månad 14-15 kwh/kronor. Stänger man istället av den och bara har den på i 4 timmar per dygn kommer man undan med 12 kronor, en besparing på runt 2:50. Återigen, per månad.


Fler datorer…
Det finns fler datorer i huset.
Jag börjar med den lättaste (att mäta), en MacBook Pro från 2008. Den har en sladd som har en transformator, och när det gäller bärbara så finns det ju några olika lägen eftersom den även laddar batteriet när det behövs. Så här ser förbrukningen ut i olika lägen:
Bara sladd med transformator i uttaget: 1w
Dator inkopplad, i standby, med fulladdat batteri: 1w
Dator i standby, batteriet laddas: 22-24w
Dator aktiv, fullt batteri: 22-50w vid enkel användning
Dator aktiv, batteriet laddas: från 43w
Här är det lite svårare att bestämma ett typiskt användningsmönster, men det är ju lätt att konstatera att den enda watt som går åt att driva datorn i standby inte gör särskilt mycket, varken i förbrukning eller kostnad

Den tredje datorn är en ny Mac Mini. Den har en 22″ LED-skärm och två externa usb-hårddiskar kopplade till sig. Alla kopplade till samma grenuttag. Jag börjar med att ha allt avstängt, och då drar hela paketet 1w.
Jag startar datorn och sätter på skärmen, och under uppstart drar det 45-80w.
När den har startat klart och den står på utan att göra något går det ned på 45w.
När den ena av hårddiskarna börjar köra en TimeMachine-backup, samtidigt som jag kopplar in iPhonen för synkning och laddning: 60-70w.
Jag börjar spela musik med iTunes, via AirPlay (wifi): 50-68w
Ner med alltihopa i standby: 5w
Även här ganska blygsam standby-förbrukning. Grovt räknat kan jag ha alltihopa stående på standby kostant för en elkostnad på knappt 4 kronor.

Annat
Övriga elförbrukare i huset är antingen sånt som står på jämt (kyl, frys, värmepump/varmvattenberedare), sånt som bara är på när de används (spis, tvättmaskin) eller belysning, så de har jag inte mätt och i detta fall är de inte heller så intressanta.

Småskurkar
Här har vi alltså något som tidningar skriver artiklar om med jämna mellanrum och elbolag och myndigheter gör reklamkampanjer om för miljoner. Som handlar om vad? En elförbrukning som kostar ett hyfsat normalt hushåll som mitt mindre än 20 kronor per månad. På en elräkning som bara i undantagsfall går under 500 kronor per månad.
Visst finns det skäl att hålla koll på sin elförbrukning, och alla besparingar som kan göras är förstås bra, men all denna uppmärksamhet för en möjlig besparing på ett par tior per månad känns inte riktigt proportionerlig.
Det måste ju finnas annat som gör större effekt på vad man nu vill uppnå.