Att liverapportera


När jag insåg att jag inte skulle kunna springa Nice-Cannes-maran så fort som jag egentligen ville, och dessutom var osäker på om jag skulle orka springa hela vägen så fick jag en idé.

Att ta gåpauser lite då och då är en beprövad taktik inte bara bland nybörjare utan även bland rutinerade löpare för att orka längre distanser, och om jag då ändå skulle ta regelbundna pauser så kunde jag ju ändå utnyttja dem till att ta några foton och skicka upp på nätet så att folk som inte var på plats kunde följa hur det gick.

Jag tycker själv att det gick bra, och jag har fått flera frågor om hur jag gjorde det rent praktiskt, så här är beskrivningen.

Till att börja med behöver man ju en telefon. Jag har en iPhone så alla detaljer gäller en sån, men jag är säker på att det finns motsvarande appar och funktioner till andra plattformar. Telefonen behöver man förstås ha någonstans, så det första man behöver kolla är att man har en lättillgänglig ficka eller hållare där telefonen får plats. Även om man stannar till för att ta fotona så vill man att det ska gå fort både att ta fram telefonen och att lägga tillbaka den.


Sedan behöver man någonstans att ladda upp bilderna. Det finns ju ett antal sociala nätverk dit man kan posta, ibland bundna till en speciell app men ofta går det att ladda upp till flera nätverk parallellt med en enda app. Jag valde att använda appen Instagram, som dels har sitt eget nätverk men där man samtidigt kan ladda upp bilderna till andra nätverk, i mitt fall Facebook, Twitter och Tumblr. Självklart bör man göra alla inställningar och koppla upp de konton man tänker använda i god tid innan själva loppet, och även testa under en eller ett par träningsrundor, så man vet exakt hur man ska göra. Det är inte särskilt svårt, men det kan vara bra att ha gjort det minst en gång i förväg.

Innan loppet bör man förstås se till så att telefonens batteri är laddat, och att man inte har några onödiga appar rullande som tar batterikraft. Jag hade ganska mycket batteri kvar när jag kom i mål, men det är dumt att chansa.

Så, med en fulladdad telefon på plats i fickan är det bara att börja. Vill man spara ett par sekunder vid varje fototillfälle så lämnar man appen på när man stänger av skärmen efter varje foto. Om det drar extra batter så är det iallafall inte särskilt mycket.


När man ska ta ett foto tar man fram telefonen (med säkerhetskoden avstängd för att slippa knappa för mycket), aktiverar appen, hittar sitt motiv och tar fotot. Därefter kan man i Instagram välja färgsättning innan man går vidare (vilket jag aldrig gjorde), och i nästa steg skriver man sin kommentar och väljer vilka nätverk man vill skicka till och när man tryckt på klarknappen sker själva uppladdningen. Beroende på hur nätet är där man för tillfället är så kan det ta olika lång tid att ladda upp. Ett par gånger misslyckades det för mig och då får man trycka på ladda upp-knappen en gång till, men när det funkar går sällan uppladdningen på mer än 10 sekunder.


Ett par gånger tog jag foton medan jag sprang, men de blir av naturliga skäl inte särkilt skarpa, och att skriva på telefonen medan man springer kan vara lite riskfyllt när man har folk runtomkring så det rekommenderas inte.

En annan sak att tänka på, iallafall när man springer utomlands, är att i förväg kolla upp vad det kostar att skicka data. Telia, som jag har, har sedan ett tag ett fast pris på 49 kronor per dag när man är inom Europa (ev EU), för data upp till 20 MB. Jag har ingen koll på hur mycket som gick åt för mina uppdateringar men det slog iallafall inte i det taket.

Ytterligare en sak att tänka på om man ska göra sina uppdateringar i samband med vätske- och energi-kontroller är att inte göra dem samtidigt som man äter något kladdigt, t ex banan, eller dricker. Skärmen på telefonen kommer att bli kladdig hur man än gör, men man behöver ju inte göra det värre än nödvändigt.

Jag kommer förmodligen att göra om detta. Inte när jag springer för ett bra resultat, men när man tar det lite lugnare och inte jagar varje sekund så är det en kul grej att göra.

Resultatet av rapporterna finns på http://stenpop.tumblr.com/

Knogjärnslampor


Förra hösten såg jag en liten annons i amerikanska Runners World från Knuckle Lights. Jag fastnade direkt och gick in på webbsajten bara för att kunna konstatera att de inte hade några återförsäljare i Europa och inte heller sålde direkt till adresser utanför USA. Till årets mörkersäsong hade de dock fått ordning på utlandsleveranserna, så nu sitter jag här med ett par nya Knuckle Lights som jag igår var ute och prövade för första gången.

För er som inte har koll på konceptet så är det alltså lampor som man håller i medan man springer och den lysande delen sitter då på utsidan av fingrarna. Tanken är att man ska ha dem som ett alternativ till pannlampa när man springer i mörker.

Jag har alltså testat dem en gång, så någon komplett recension kan det ju inte bli men eftersom folk frågar så säger jag vad jag tycker än så länge, och det är att de funkar bra. Jag sprang på riktigt mörka ställen, på avstängda vägar på landet helt utan belysning och långt ifrån närmaste hus, och de lyste upp vägen utan problem med ett vitt ljus som lyste upp bra ungefär 5 meter framåt och litegrann kanske 5 meter till. Trots att man alltså håller dem i händerna lyste de upp marken ända in mot fötterna, vilket kändes bra.
Lamporna var lite större i verkligheten än jag trodde att de skulle vara efter att ha sett dem på bild, men jag upplevde aldrig att de var otympliga eller i vägen när jag använde dem.
De var helt enkelt bra och funktionella.

En effekt som kommer av att man håller dem i händerna är ju att det är lätt att styra ljusets riktning, vrider man handen åt vänster så följer ljuset förstås med. Det är bra när man vill se någonting åt ett visst håll men det är också en nackdel när man behöver göra något annat med en hand, rätta till jackan, torka svett eller fippla med klockan, så följer ju ljuset med handen. Dock gör man ju oftast sånt med en hand och då har man den andra fortfarande riktad dit man vill, men ljusstyrkan blir ju lite sämre med bara en lampa.

Jag skulle nog inte rekommendera Knuckle Lights som pannlampeersättare om man springer på skogsstigar, för även om de inte är i vägen så blir ju händerna iallafall lite upptagna och uppstyrda så man inte kan parera snedsteg eller dra undan uthängande grenar. Men springer man på väg, motionsspår eller andra öppna ställen i mörker så ser iallafall jag dem som ett alternativ till pannlampa.

Men då ska jag väl också säga att jag inte har någon större erfarenhet av pannlampor. Jag har använt små billiga saker som inte alls varit gjorda för att springa med, och jämfört med dem är Knuckle Lights mycket bättre, men om jag skulle jämföra med dyrare pannlampor så skulle eventuellt jämförelsen utfalla annorlunda. Men då är förmodligen pannlampan dyrare än de 350 kronor som mina Knuckle Lights kostade totalt, inklusive frakt, moms och tull. Och på väg är ljuset från Knuckle Lights fullt tillräckligt.

Löpekonomi

Det finns de som tror att det inte kostar något att springa. Inget kunde vara mer rätt, det kostar förstås ingenting att springa. Däremot kan den som vill läga ut nästan obegränsat med pengar på kläder, skor, anmälningsavgifter och diverse prylar. Här tänkte jag försöka summera vad jag har lagt ut på min löpning sedan jag började igen 2003.

Skor
De skor jag har sprungit i har jag köpt på lite blandade sätt och ställen. Både i Sverige och utomlands, på nätet och i butik och till fullpris och på rea. 11 par skor har det blivit hittills, och om jag räknar med ett snittpris på ungefär 900 kronor per par så blir det ungefär 10000 kronor totalt för skorna.

Strumpor
Strumpor är nog den kläd-typ man köper allra flest av som löpare, iallafall har det varit så för mig. Jag har nog köpt i runda slängar 20-25 par i skiftande kvalitet och till blandade priser. Från 6 par för en en hundring upp till nästan 200 för ett par, och som tur var är de dyraste också de bästa. Men man kan nog räkna med ett snittpris på runt 60 kronor per par, och det betyder att jag har lagt ut 1200-1500 kronor på strumpor

Tshirts
Man skulle kunna tänka sig att tshirts är en stor utgift, men så är det inte riktigt. Grejen är nämligen att man inte behöver köpa särskilt många tshirts, eftersom man ofta “får” dem. Det är tröjor från tävlingar, på köpet-tshirts när man köper skor och allt möjligt. Jag har nog vad jag kan komma på köpt 4 tshirts på 7 år. Kostnad ca 1000 kronor.

Långärmade tröjor
Dessa får man sällan gratis, men de behövs ju framför allt på våren och hösten. 7 stycken har jag köpt, för totalt ca 2000.

Jackor
Här har jag snålat mer än jag har behövt, men det beror mest på att jag så sällan hittar jackor som uppfyller det jag vill ha. Jag har på 7 år klarat mig på 2 jackor, båda köpta på rea. Totalt 500 kronor.

Byxor
Shorts, korta och långa tights går ju åt. 4 par shorts, ett par korta tights, två par halvlånga tights, tre par långa vanliga tights, tre par vintertights och ett par långa byxor har jag köpt. Ungefär 4000 har det kostat.

Mössor, pannband och kepsar
Tre kepsar, tre mössor och kanske 5 pannband har jag kostat på mig. Ungefär 700 spänn.

Vinterkläder
Underställ och fleecetröjor behövs förstås, men jag tror inte att jag har köpt något för enbart löpningen, förutom ett par vindkalsonger. Ungefär 200 kronor, men för att räkna lite med slitage på det jag använder lägger jag till 1000 kronor till. 1200 totalt.

Totalt kläder och skor:
Skor: 10000:-
Strumpor: 1500:-
Tshirts: 1000:-
Långärmade: 2000:-
Jackor: 500:-
Byxor: 4000:-
Mössor etc. 700:-
Vinterkläder: 1200:-
Totalt: 20900:-

Prylar & grejer:
Löpvagn – Den löpvagn jag hade var toppen att ha när barnen var i rätt ålder. 2000 kronor kostade den att köpa, och jag sålde den för 800. Kostnad 1200:-
Nike+-grejer – ipoden hade jag garanterat köpt ändå, så den räknar jag inte, men själva kitet kostade 250 och jag har behövt köpa en ny sensor för 175 kronor. Totalt 325:-
Pulsklocka – den fick jag i present, men den kostade ca 1500.
Sportdryck och sånt – Sånt köper jag ganska sällan, men ungefär 500 har jag nog lagt ut.
Broddar – 4 par broddar har jag köpt. ungefär 500 kronor.
Tillägg: Prenumeration på Runners World US, de senaste tre åren. 50 dollar per år, ca 375 kronor. Totalt 1125 kronor.

Summa: 3525:- 4650:-

Anmälningsavgifter & resor
Till lopp i Sverige gissar jag att jag har lagt ut i snitt 1500 kronor per år, på Stockholm Marathon och ca 3 andra lopp per år. på 7 år blir det 10500 kronor
Jag har ju också varit ute och rest ett par gånger, till Paris Marathon. Dessa resor har kostar runt 6000 kronor styck med flyg, hotell och anmälningsavgift. Totalt ca 12000:-
Tillägg: Jag har ju redan betalat för resan och anmälningsavgiften för årets Chicago Marathon, totalt ca 17000 kronor, men jag har valt att inte ta med det i den här uträkningen eftersom själva resan/loppet fortfarande ligger ganska långt fram i tiden.

Summering:
Kläder & skor: 20900:-
Prylar & grejer: 3525:- 4650:-
Avgifter & resor: 22500:-
Summa: 46925:- 48050:-

Ungefär 6700 kronor per år alltså. Eller 42 kronor per mil. Det är ju en del pengar. Men det är ju också utdraget på ganska många år. Och jämfört med de flesta andra sporter är det jättebilligt, iallafall om man ska sporta lika mycket som jag har gjort.